Vila och lagrande av energi rekommenderas under vintern, men när våren kommer är ledordet något helt annat – ”EXPANDERA!”. 

Inom ayurveda är våren en period av rensning och rening, det är dags att göra sig av med sviterna efter en mörk och kall årstid och sakta men säkert öppna upp kropp och sinnen igen. 

Vårsolen piggar upp 

Under årets tre vårmånader, mars, april och maj, börjar värmen sakta men säkert att återkomma. Vi nordbor följer med spänd förväntan varje ny väderleksrapport och bubblar av lycka inombords när termometern äntligen börjar stiga. Vi mäter även ljuset som återvänder minut för minut och hittar tillbaka till en känsla av dag och natt som stämmer överens med vår sovtid och vår vakna tid. Det vill säga ljuset kommer krypande över horisonten när det är dags att gå upp istället för tre timmar senare, vilken fröjd och lycka! 

En fuktig årstid 

Snön på gator och gräsmattor tinar och vattnet rinner till i bäckar och vattendrag. All denna fukt som skapas genom de smältande snömassorna ger en omgivning med förhöjda kapha-kvaliteter eftersom kapha dosha präglas av vatten- och jordelementet. 

Ansamling av kapha 

Under vintern är det naturligt för många att ta det lugnare, vi är mer inomhus och rör inte lika mycket på oss. Kapha dosha, med sin långsamhet och tyngd, tenderar att öka i styrka när vi hamnar i för mycket stillasittande och passivitet. Efter en lång och murrig årstid som vintern, med bylsiga kläder och låg energinivå, behövs därför varsam stimulering av kroppens olika system via ökad cirkulation och mera ljus. 

Om kaphas tyngd, långsamhet och fuktighet inte balanseras på ett eller annat sätt kan dess egenskaper manifesteras i kroppen och vi drabbas lättare av förkylningar med rinnande näsa och slemhosta. Det är också vanligt att kroppen känns tung, vi blir lätt lite sega och hängiga. 

Kapha dosha 

Kapha dosha domineras av vatten- och jordelementet vilket ger karaktäristiska egenskaper som tyngd, fukt, långsamhet, tröghet, regelbundenhet, ojlighet, mjukhet, stabilitet och uthållighet. 

Kapha dosha balanseras av värme, torrhet, lätthet, rörelse, aktivitet och stimulering. 

Kapha är den tyngsta av de tre doshorna och även den stadigaste och uthålligaste. I kroppen ansvarar kapha för nödvändig slemproduktion som skyddar vävnaderna i bland annat mage, tarm, bihålor och lungor. Smörjning av leder, stabilitet och sammanhållning av vävnader, samt upprätthållande av immunförsvaret. 

Vårdepression 

För vissa kan tyngd och passivitet även påverka sinnet under våren, detta fenomen är så pass vanligt att det skapats ett specifikt begrepp för dessa symtom – vårdepressioner. Rent medicinskt finns ingen glasklar förklaring till varför uppgivna och deprimerade känslor uppstår under våren (ibland även på hösten). Ayurveda förklarar detta med att våren i Norden är en årstid som domineras av just kapha. Det tunga, passiva och råa behöver balanseras med hjälp av rörelse och värme som torkar ur överskottsfukt. 

Ta hand om fröken agni! 

Kroppens ämnesomsättning, det vill säga vår ”förbränning”, är enligt ayurveda lägre under våren jämfört med vintern. Om vintern är en tid då vi behöver extra energi och näring (gärna varm sådan) är våren en period då intaget av mat bör reduceras något för att hjälpa de naturliga reningsprocesserna på traven. 

Generellt rekommenderas en lättare kost under våren för att inte över-belasta matsmältningsprocessen, som även mår bra av värme för att fungera väl. ”Agni” som är det ayurvediska namnet för matsmältning betyder ”eld” och man ser på matens omvandling i magsäcken som en transformerande process på samma sätt som eld omvandlar ett vedträ till aska. 

Det mest förödande för en eld är vatten som har förmågan att släcka eldens lågor och eliminera den värme som elden producerar. 

Under en fuktig årstid som domineras av vattenelementet är det därför extra viktigt att ge kroppens egen matsmältningseld stöd. Det innebär till exempel att äta regelbundet och att undvika småätande mellan måltiderna. En god generell regel är att äta när du är riktigt hungrig och inte enbart av vana eller av känslomässiga skäl. Om vi väntar med att äta tills vi känner oss hungriga betyder det att kroppen är redo att ta emot nästa måltid. Matsmältningen har då möjligheten att ta hand om matens olika beståndsdelar och forsla dessa vidare innan nästa laddning av näring kommer. 

Att undvika för sena måltider är ytterligare ett sätt att hjälpa matsmältningen på traven i och med att kroppens förbränning börjar går ner efter klockan 18.00 och istället förebereder oss för vila och återhämtning. Ämnesomsättningen är som störts mitt på dagen och enligt ayurveda är det också vid denna tid som vi har bäst möjlighet att bryta ner större mängder mat. Det är också vid lunchtid vi har som mest behov av energi.