Från aktiv sommar mot omhändertagande höst 

Efter den varma sommaren är det tid för lagring av all energi som alstrats från solljuset. Precis som vi under hösten fyller på våra skafferier med naturens gåvor bunkrar även kroppen upp med den sprakande livskraft som sommaren gett. I Norden gäller det att vårda och hushålla med livsgnistan så gott det går under den mörkare delen av halvåret. Hösten leder till vintern och många upplever det som en allt för lång tid av brist på ljus och värme. 

Medan sommaren lockar oss att spendera större delen av dagen utomhus innebär höstens ankomst att aktiviteterna allt mer flyttar tillbaka in i träningslokaler och yogastudios. För att kunna bibehålla hälsa och styrka under vinterhalvåret är det bra att hushålla med livskraften genom närings-tät och smakrik mat samt en varierad träning bestående av både utmaning och återhämtning. Att anpassa är något vi strävar efter under alla de fyra årstiderna, något som kräver ett ständigt lyssnande inåt. 

En anpassad yoga

Det är förmodligen en av de största utmaningarna inom yogaträningen att förstå och respektera var man behöver befinna sig i stunden. Att målet inte är att ”klara av” så många positioner som möjligt, att prestera, att tävla (med sig själv eller med andra) eller att bli ”perfekt”. 

Yogans olika positioner hjälper i allra högsta grad till med att stärka och stretcha kroppen på ett sätt som gör att vi kan använda våra kroppar mer optimalt. De balanserar upp våra individuella mönster och egenheter och skapar närvaro ut i varje liten del. 

Positionerna är också ett av yogans verktyg för observation. Med det som utgångsläge blir syftet med yoga asana inte att ”övervinna” så många positioner som möjligt. De är snarare designade för att hjälpa oss att vakna upp och bli medvetna om våra innersta vinklar och vrår, de hjälper oss att se vilka delar vi behöver stärka och var vi behöver öppna ytterligare. De fungerar som en plattform i arbetet med en fördjupad kontakt och med oss själva, och det finns inga begräns-ningar för hur djupt vi kan gå. 

På samma sätt som en musiker studerar ett komplicerat stycke musik handlar en stor del av inlärningen om att bryta ner, plocka isär och noga titta på del för del, takt för takt. Komplicerade passager behöver mötas med ett betydligt lugnare tempo än det som finns nedtecknat på notbladet. Jämnhet skapas med hjälp av en metronom som lugnt håller takten samtidigt som ton för ton mejslas ut och landar på rätt ställe. Det tar tid och kräver tålamod. Först när grundarbetet är gjort går det att höja tempot och en frihet att uttrycka och vara kreativ genom musiken uppstår. Dessa principer går lätt att föra över på många andra ”hantverk” – även yoga är en typ av hantverk. 

Yinyoga – vila dig i form

Inom hathayoga är balans inte bara ett tecken på hälsa och välbefinnande, det är också förutsättningen för vår och alltings existens. Man menar att ingenting kan uppstå ur tomma intet, utan alla ting är kreationer skapade ur en påverkan av två motsatta krafter. I yogatraditionen beskrivs dessa motsatser som den aktiverande solenergin ”ha” och den lugnande månenergin ”tha”.

”Ha” och ”tha” är varandras motpoler och den ena kan inte existera utan den andra, med andra ord båda behövs för att liv och kreativitet ska kunna uppstå. 

Den kinesiska medicinens motsvarighet kallas för ”yin” och ”yang”. På samma sätt som i yogatraditionen menar man inom den kinesiska medicinens hälsosystem att balans inte går att uppnå genom ett fixerat standardrecept, utan att balans snarare är en föränderlig faktor som uppstår, svävar och blommar i samspelet mellan de två grundläggande krafterna yin – det kvinnliga, den passiva kraften, samt yang – det manliga, den aktiva kraften. 

”Yinyoga” är en yogaform som växte fram under 2000-talets början. Man skulle kunna säga att den uppstod som en motvikt till de dynamiska och pulshöjande yogaklasserna som dominerat 1900-talets senare hälft. Bakgrunden till yinyoga är inspirerad av den kinesiska medicinens tankar kring kraft och balans.

Yin, yang och yoga

En fysisk och värmebildande yogaträning stimulerar och fokuserar på yang och innebär ofta att yogautövaren arbetar ordentligt med muskelvävnaden som är vätskefylld, mjuk och elastisk. 

Yang står som sagt för aktivitet och stimulering, något som vi kan utsätta både vår kropp och vårt sinne för. Yang står som sagt för aktivitet och stimulering, något som vi kan utsätta både kroppen och sinnet för. 

Vid perioder av hög påfrestning och stress av olika slag balanseras vi, enligt kinesisk medicin, av att tillföra den energimässiga motsatsen – yin (ayurveda bygger på samma grundtanke). 

Bindväven och skelettet brukar klassas som kroppens yin-vävnader och till skillnad från muskelvävnaden är dessa torrare, hårdare och inte lika elastiska. ”Bindväv” är ett samlingsnamn för den vävnad som ger stöd och håller samman kroppens olika delar, till denna grupp räknas till exempel ligament, senor och fascia. 

Tills skillnad från den dynamiska yogan som nästan alltid har ett aktiv område i varje position är uppgiften i yinyoga att medvetet låta musklerna slappna av och på så vis göra det möjligt för bindväven, som håller samman kring leder och muskler, att stretchas. Eftersom djup avslappning i musklerna är en central del av yinyoga utförs alla positioner sittande eller liggande och varje asana bibehålls i 3–5 minuter eller mer.