<< Back to News & Events updates

Yoga på vintern

Yogayama
Yoga på vintern

Värmande och grundande hathayoga

Det är via andningen som vi tar oss från punkt A till punkt B. Alla i rummet landar i ”Stående hund” (Adho Mukka Svanasana) på en gemensam utandning och uppmanas av läraren att låta musklerna i överarmar, handleder och rygg aktiveras. 

– Ge nacken vila, säger läraren, och deltagarna låter tyngdkraften ta över. Huvudet med sina cirkaa sex kilo sjunker djupare mot golvet, vi ser våra fötter skymta vid den bortre mattkanten. 

Positionen hålls kvar under tio långsamma andetag, överarmarna darrar, andningen förflyttar sig åt alla håll i bröstet och vidgar kring ryggraden, värmen kommer smygande nästan obemärkt. På den sista utandningen får knäna sjunka ner mot mattan och överkroppen lägger sig tillrätta över låren med armarna utsträckta framför huvudet. Pannan lämnar ett mjukt avtryck i yogamattan. 

Vi fortsätter andas. Värmen sprider sig vidare på kroppens baksida som lyfter mot taket på varje inandning. Det pirrar i kinderna. 

På och av

Klassisk hathayoga har inspirerat många av vår tids populära yogaformer och utgår från tanken om kroppens betydelse i arbetet mot högre hälsa och ökat medvetande. Hathayoga menar att man omöjligt kan bortse från kroppen och dess behov om målet är att utvecklas på andra plan, den fysiska kroppen fungerar nämligen som en behållare för sinnet och själen. 

Hathayoga bygger på balansering mellan ”ha” (sol), den så kallade solära energin eller ”aktiva” energin och ”tha” (måne), den lunära energin, eller lugnande, passiva energin. Dessa två ytterligheter verkar och existerar i allt som lever och är mer eller mindre en förutsättning för liv. 

Ett exempel på dessa två krafter inom människan är det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Vi behöver båda för att kunna fungera väl. Dels behövs den stimulerande energin (sympatiska NS) som gör oss aktiva, alerta, pigga och redo. Vi behöver även den återhämtande energin (parasympatiska NS) som ser till att vi inte går på högvarv jämt och ständigt, vilket i längden skulle slita ut kroppen och dess funktioner. 

Enbart en form av energi har inte möjligheten att skapa. Vi behöver alltid en motpol att förhålla oss till och utgå ifrån, det är mellan dessa motpoler som livet uppstår och som balans är möjligt. 

Ta hand om livskraften

Enligt hathayoga är vårt välbefinnande direkt sammanlänkat med hur livskraften rör sig i kroppen. Den kan vara i flöde eller blockerad, hyperaktiv eller stagnerad, riktad eller splittrad. En blockering eller stagnation i livsenergin kan yttra sig på olika sätt, till exempel som en stel eller svag muskel, försämrade organfunktioner, splittrade tankar och brist på koncentration, trötthet, irritation och stress. Genom de övningar som hathayoga föreslår är det möjligt att lära sig kontrollera livsenergin (prana) och så småningom rikta denna kraft på ett mer fördelaktigt sätt. Något som över tid kommer att påverka allt från fysiska saker som muskler och organ till mer subtila element som tankar och reaktioner. 

Inom klassisk hathayoga ingår ofta någon form av asanaträning med uppmjukande och varsamt värmande övningar i kombination med stunder av total vila. Detta passar bra under vinterhalvåret som domineras av det kalla och torra. Traditionen använder sig också av till exempel pranayama (andningsövningar) och olika kriyas (reningsövningar) för att hjälpa prana på traven. 

Den viktiga vilan

Hur mycket sömn vi behöver är en individuell fråga som varierar med personens konstitution, livsstil, samt den omgivning personen lever i. Forskningen har kunnat visa att både för lite sömn och för mycket sömn kan ha skadliga effekter på hälsan. 

Sömnbehovet pendlar för de flesta mellan 6–9 timmar per natt och för personer i länder där dygnets ljustimmar varierar kraftigt under året kommer även sömnbehovet att variera. 

Ett stöd till en sviktande nattsömn är också saker som meditationstek-niker, pranayama (andningsträning) och återhämtande yogaformer som till exempel restorative och yinyoga. Definitionen för meditationsträning är att vända uppmärksamheten mot vår insida snarare än att rikta fokus mot saker i vår omgivning. Hjärnan behöver då inte hantera, registrera och bearbeta samma mängd av stimuli som normalt sett kommer in i vårt medvetande via de fem sinnena syn, hörsel, känsel, lukt och smak. 

Meditation som teknik och tillstånd

Även inom vetenskapen och skolmedicinen har man via mätningar av hjärnvågor (ett sätt att bedöma hjärnans elektriska aktivitet) kunnat konstatera att djup meditation kan ge hjärnvågor som liknar de vi har när vi sover. Man kan därför på goda grunder säga att meditationsträning kan ge nerv-systemet en avsevärd återhämtning. 

Inom yogisk tradition är begreppet ”meditation” en beskrivning av ett djupt stadium av närvaro och koncentration. Det handlar om en total absorption av nuet och omgivningen med allt som kan tänkas finnas där. Att öva sig i olika meditations-tekniker är enligt yogametoden en viktig del i utvecklandet av kontakten med vår inre värld, och effekterna av att stilla sig en stund för att nå denna insida kan ha en stor, omvälvande påverkan på hur vi ser på saker. 

Pranayama för ett lugnare sinne

”Prana” är sanskrit och namnet representerar den livskraft som enligt yogisk filosofi finns i allt levande, inklusive oss själva. Teorin bakom livets energi är dock inte enbart kopplad till yogan och dess tradition, även inom den kinesiska medicinen existerar samma tanke men här under namnet ”chi”. Ett annat exempel är de japanska självförsvarskonsterna där det berättas om ”ki” – livskraften som kan styras medvetet med viljan och användas på olika sätt. 

”Yama” står för kontroll, disciplin eller behärskning vilket gör översättningen av pranayama till ”kontrollerande av livskraft”. Man kan också tänka sig att pranayama består av ”prana” + ”ayama” där ayama betyder ”expansion” vilket ger en indikation på att pranayama även handlar om att öka och frigöra livskraften. 

Jag andas som jag tänker

Tidigt i yogans historia upptäcktes den intima relation och koppling som finns mellan andningen och alla övriga delar av människan. Andningen står i förbindelse med den fysiska kroppen, med tankarna och med känslorna. 

Man upptäckte att det via andningen var möjligt att påverka alla olika lager av vår existens och att förklaringen till detta hängde ihop med själva livskraften, som genom medveten andning kunde kontrolleras och styras. 

De förändringar man upplevde i kropp, sinne och själ genom en förbättrad andning handlade alltså i själva verket om en förbättrad förflyttning av prana. Andningen blev därmed ett fordon för kraft, ett transportmedel för energi tillgänglig för människan på ett nytt och revolutionerande sätt. 

En väg mot stillandet av sinnet

Pranayama som metod växte fram som ett reslutat av kunskap kring andningen och dess kontakt med både det yttre och det inre hos människan. Idag representerar pranayama en separat praktik inom hathayogatraditionen som arbetar med olika former av andningsövningar. 

Som ny utövare börjar man med några bastekniker som är renande och stimulerande för kroppens inre organ samt lugnande för nervsystemet. 

blogs

Har vi inte ljugit klart nu?

By: Estelle Nordenfalk

Sitter bredvid en familj i frukostmatsalen på fjällhotellet och hör mamman säga lite skrattandes till sina tonårsbarn:…

Genomskåda din omvärld och lätta på stressbördan!

By: Estelle Nordenfalk

SPG:s krönikör Estelle Nordenfalk, vd för Yogayama och föreläsare inom hälsa, om varför vi bör observera våra…

Loading...

Receipes

Sött och gott

By: Yogayama

Raw cheesecake med hallon och granatäpple Botten: 1 dl valnötter, blötlagda 5 dadlar, urkärnade och blötlagda 1…

Golden Milk recept

By: Yogayama

Golden milk innehåller antiinflammatoriska ingredienser och kan bidra till ett starkare immunsystem. Ingredienserna boostar även förbränningen och…

Favoritsmoothies med renande bas

By: Yogayama

1 äpple, 1 banan, 1 kiwi, 2 nävar bladgrönt efter smak (spenat, persilja, mangold, ruccola, grönkål, basilika,…

Loading...

Latest Videos

David Fredriksson

By: Yogayama

Carina Schütt

By: Yogayama

Carina har en bakgrund bestående av akademiska studier inom beteendevetenskap. Sedan hennes första möte med yoga ägde…

Loading...

Workshops, Courses & Events

4th

  • Workshop
  • Stockholm

Introduktionsklass för Nybörjare-Östermalm

starts on May 4
more

1st

  • Workshop
  • Stockholm

Introduktionsklass för Nybörjare-Östermalm

starts on Jun 1
more

23rd

  • Course
  • Stockholm

Terapeutisk yoga: höst 2019

starts on Aug 23
more

5th

  • Course
  • Stockholm

Pedagogik och effektiv kommunikation: höst 2019

starts on Oct 5
more

22nd

  • Course
  • Stockholm

Linjering och assistering, höst 2019

starts on Nov 22
more
X

YOGAYAMA KLASSERSTARTING AUGUST 2018

Det finns bara en yoga. I augusti lanserar vi våra egna Yogayama klasser, som är utvecklade och framtagna av Yogayamas internationella yogateam.

Vi har inte skapat en ny typ eller stil av yoga, utan en sekvenserad klass som är utformad för att eleverna ska få en djupare upplevelse av yogans helhet. Det ger eleverna möjlighet att växa inte bara i sin fysiska träning utan också att utvecklas mentalt genom pranayama och meditation.

Yogayama är Skandinaviens största yogaskola. Vår målsättning är att skapa en plats för individuell utveckling som inspirerar, stärker och berör. Här ger vi dig utrymme att växa och utvecklas. Vi har ett brett och noga utvalt utbud av klasser, yogalärarutbildningar, workshops, kurser och events. Vi ser fram emot att ta hand om dig på din yogaresa! Mer info kommer i augusti.

Yogaklasserna finns from augusti på Yogayama Östermalm. I våra studios i Norrköping, Göteborg och Sjöstaden kommer klasserna lanseras i början av 2019.

Stäng fönster

Tack för att du prenumererar