Den nordiska vintern har en bred spännvidd och skiftar mellan bitande rimfrost och fukttyngd snömodd. Oavsett om kylan är ljus och knarrande torr eller blöt och råruggig så gömmer vi oss större delen av denna årstid i tjocka jackor, varma mössor och grova skor.

Vintertid i Norden innebär också perioder av totalt mörker. För människorna boende i de nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland är det bokstavligen på det viset. Lite mer söderut klättrar kanske solen över horisonten under några få timmar, men chansen att få en gnutta ljus på näsan är fortfarande försvinnande liten med tanke på att de flesta arbetar dagtid. Känslan av att ”bo i en säck” är inte överdriven. 

Den ayurvediska läran ser på vintern som en årstid dominerad av vata dosha. 

Vata, som representeras av luft och rymdelementet, är den lättaste av de tre energiprinciperna och vars kalla, torra, oregelbundna och skrovliga egenskaper förstärks kraftfullt i och med en kall och mörk årstid. 

Klimatet är något vi lever med och en faktor som starkt påverkar oss och hur vi mår. Alla saker som bidrar med de egenskaper som vata redan har, riskerar att i för stor mängd leda till en obalans där torr-heten, oregelbundenheten, kylan och lättheten tar över och dominerar vissa av kroppens funktioner. 

Mer vila under vintern

För mycket aktivitet, stress, stimuli och fysisk träning höjer också ”lätt-heten” i kroppens olika system och under en kallare och torrare årstid är det viktigt att hushålla med energi och begränsa överdrivet arbete. Saker som återhämtning och sömn får en betydande roll för att stötta immunförsvaret som genomlever en period kantad av utmaningar, inte minst på grund av den lilla mängden solljus, men också eftersom vintern präglas av olika infektionssjukdomar. 

Även den kinesiska medicinen förespråkar mycket vila under vintermånaderna. Kinas klassiska hälsolära har ett ursprung från samma tidsperiod som Indiens ayurveda och bygger sina teorier på en liknande grundtanke om människans förmåga till självläkning där kroppen på ett naturligt och självständigt sätt skapar balans när förutsättningarna för detta ges. Inom kinesisk medicin beskrivs vintern som en tid då vi människor behöver hushålla med själva livsessensen som finns lagrad i njurarna. Det är en tid för att bevara, skydda och bibehålla. 

Värme och tyngd

Kroppen producerar energi från morgon till kväll. Varje cell fungerar som en minifabrik och genom den näring vi får i oss via maten omvandlas näringsämnena, i samarbete med syre, till kraft som vi kan använda på en mängd olika sätt. En stor del av energin används till allt muskelarbete som sker när vi rör på oss under den vakna delen av dygnet. Det går även åt energi i total vila, energi som håller igång kroppens alla inre organ och funktioner samt energi för att upprätt-hålla kroppstemperaturen. Denna energiåtgång kallas för BMR (Basic Metabolic Rate) eller ”basalmetabolismen”. 

Inom ayurveda är matsmältning-en, eller ”agni” på sanskrit, en av de absolut viktigaste funktionerna i kroppen eftersom den står för en kedja av processer som omvandlar den livsnödvändiga maten till kraften vi behöver för att kunna fungera. Många av de ayurvediska råden för bättre hälsa inriktar sig därför på att stötta matsmältningen och en av de huvudsakliga ingredienserna är just värme.

Om vi på olika sätt blir av med för mycket av vår energi och brist på värme uppstår, kan det drabba såväl kroppens cirkulation som dess förmåga att bryta ner maten vi äter.

Behandlingstips!

Svårt att komma till ro på kvällen? 

Goda förutsättningar för en fungerande nattsömn är att låta av-slappning och ”grundning” balansera aktivitet, stress och överstimulering i sinne och kropp. Ett enkelt och underbart ayurvediskt råd är att göra en oljemassage innan läggdags. 

Sesamolja är bäst för balansering av vata, försök att hitta en olja som är ekologisk och varsamt framställd. Oljemassagen kan göras över hela kroppen inklusive hårbotten. Massera med raka rörelser över ben och armar och cirkulerande rörelser över leder, mage och rygg. Vid brist på tid kan även en kortare massage göras på överkropp, huvudknopp och fötter. 

Ta en varm dusch efter massagen för att spola bort överskottsolja och rengör sedan dusch och avlopp med hett vatten. 

En annan fantastisk behandling under vintern är ”hamam”, som utförs i en fuktig och varm miljö. Med hjälp av en skrubb med en speciell handske kommer cirkulationen igång och huden och håret får tillbaka sin lyster.

OBS! Under den senare delen av vintern, mitten på januari och februari, går klimatet allt mer från det torra mot en fuktigare årstid och kapha dosha börjar ansamlas i kroppen. Var mer sparsam med oljemassage och extra fukt under denna tid för att inte överstimulera kapha som då riskerar att hamna i obalans under våren vilket kan leda till bland annat förkylningar, rinnande näsa, slemhosta, försämrad cirkulation och rening av kroppens olika system. 

Båda fötterna på jorden

I brist på värme ökar även den lätta aspekten hos vata dosha och behovet av grundning blir en annan avgörande faktor i strävan mot balans under vintersäsongen. Grundning går att skapa på en mängd olika sätt. Rent matmässigt handlar det om att inte enbart äta väldigt lätta livsmedel, som till exempel råa grönsaker, frukt, bönor, linser, knäckebröd eller riskakor. 

Hur mycket man tål av den lätta maten under en kall årstid är givetvis individuellt, men att tillföra värme och lite ”oljighet” i maten, speciellt under de första vintermånaderna (december och januari), kommer att vara positivt för alla de tre doshorna. 

Grundning handlar också om rutiner och regelbundenhet, något som vata mår mycket bra av. Att etablera en vana att gå upp och att gå och lägga sig vid ungefär samma tider ger kroppen en bas att fungera kring. Även måltider bör planeras in vid ungefär samma tider varje dag. Detta stöttar kroppens förmåga att ta hand om maten när den kommer ner i magsäcken och alla övriga funktioner kan lugnt och sansat utföra sina uppgifter.