Trots att det nästan är 5000 års tidsskillnad mellan dagens människor och de som levde när den klassiska indiska hälsoläran ”ayurveda” föddes så råder samma lagar för balans och hälsa, nu som då. Som levande varelser har vi inte förändrats speciellt mycket genom tiderna, vi upplever och reagerar på stress på samma sätt, råkar ofta ut för samma fallgropar och handskas med samma symptom på obalanser. Vi mår också som bäst när förhållandena passar vår ”sanna natur”, det vill säga det som är utmärkande för oss som individer både rent fysiskt, men även psykiskt och känslomässigt. 

Ordet ”ayurveda” är sanskrit och betyder kort och gott ”läran om livet” (”ayur” = liv, ”veda” = kunskap). Detta urgamla system för främjande av hälsa från Indien används fortfarande som en självklar del av det indiska sjukvårdssystemet och fungerar som ett komplement till skolmedicinen och västerländsk vetenskap. 

Ayurveda formades genom många generationers observerande av människan och hur olika saker påverkar oss. Målet har hela tiden varit att välja det som främjar liv samt motverka det som hämmar liv. Istället för att ge generella hälsorekommendationer bygger den ayurvediska principen på att balans alltid kommer att vara en individuell fråga som innebär olika lösningar för olika människor. 

De fem elementen

Jord – stabil, tung, långsam, seg, fuktig, oljig, kall, regelbunden, tät

Vatten – fuktig, oljig, kall, flytande, mjuk, slät

Eld – het, lätt, rörlig, skarp, genomträngande, transformerande

Luft – lätt, rörlig, kall, torr, oregelbunden, skrovlig

Rymd – lätt, subtil, öppen, tom, expansiv

Är bananer bra eller inte? 

Enligt ayurveda är svaret varken ja eller nej på den frågan, svaret är helt enkelt ”det beror på”. Om en specifik person frågar ”är bananer bra för mig?” kommer svaret nämligen att se olika ut beroende på vilken konstitution/kroppstyp personen har, samt vilka förhållanden eller obalanser som råder för stunden. 

Ayurveda ser på allt i vår värld som olika kombinationer av de fem grundläggande elementen: jord, vatten, eld, luft och rymd. Dessa element finns i skiftande mängd i alla existerande ting, inklusive människor, och präglar varje unik sak med sina karaktäristiska drag. 

Luftelementet är till exempel lätt, rörligt, kallt, torrt och oregelbundet till sin karaktär medan jordelementet är stabilt, tungt, långsamt, segt, fuktigt, kallt, rått och regelbundet. Du kan lätt se uppenbara skillnader mellan luftelementet och jordelementet om du exempelvis släpper en fjäder respektive en sten från en hög höjd. Fjädern dalar långsamt ner och gör kanske några små avstickare hit och dit i luften, virvlar runt och landar sedan mjukt och ljudlöst på marken. Stenen å andra sidan dimper ner med en duns och blir liggandes. 

Enligt ayurvedans synsätt har en fjäder mer av luft och rymdelementet i sin konstitution medan en sten bär på fler jord och vattenegenskaper. 

Dessa skiljande karaktärsdrag finns i alla tänkbara varianter; det kan handla om form och utseende, hur ett ting känns när du håller det i handen eller kanske hur samma ting reagerar på en viss typ av påverkan. 

De tre doshorna

Precis som fjädern och stenen skiljer sig åt i egenskaper, skiljer sig även vi människor från varandra. Rent fysiskt ser vi olika ut, vissa är korta, andra långa, vissa är breda och stabila, andra tunna och bräckliga. Det finns även skillnader i hur vi fungerar mentalt och känslomässigt. En del personer har ett snabbt och rörligt sinne med massor av tankar och idéer, andra behöver tid på sig för att grunna på saken och så småningom komma fram till ett beslut. Ayurveda skulle säga att dessa olikheter beror på vilken ”dosha” eller kroppstyp som är dominant i konstitutionen. Den personliga konstitutionen är något vi föds med och som skapas från våra föräldrar. Vi bär sedan med oss vår speciella sammansättning av doshorna genom hela livet med allt vad det innebär av styrkor och svagheter. 

De tre doshorna, vata, pitta och kapha kan beskrivas som tre grundläggande personlighetstyper som bär på olika sammansättningar av elementen jord, vatten, eld, luft och rymd. 

Vata – luft och rymd

Bär på alla de egenskaper som dessa två element representerar: 

Lätt, rörlig, kall, torr, oregelbunden, skrovlig, subtil, öppen och expansiv. Vata-personer är ofta längre eller kortare än genomsnittet. De har ofta en tunn kroppsbyggnad och svårt för att gå upp i vikt. Deras sinne är rörligt och ibland splittrat, de rör sig snabbt och pratar ofta fort. Vata-personer är kreativa och ofta konstnärliga, har god intuition och lätt för att ta till sig andliga aspekter. När de blir stressade eller på annat sätt hamnar i obalans yttrar detta sig ofta i form av sömnproblem, magproblem, oro, ängslan, svårig-heter att koncentrera sig, samt torrhet i hy, hår och naglar. 

Pitta – eld och vatten

Bär på alla egenskaper som elden har och även den oljiga aspekten som vatten har: 

Het, lätt, rörlig, skarp, genomträngande, transformerande, oljig, lätt oregelbunden. Pittapersoner är av medellängd och medelvikt, ofta atletiska och har lätt för att bygga muskler. De är målmedvetna, ambitiösa och har förmågan att ta snabba beslut vilket gör dem till naturliga ledare. Dock tenderar pitta-människor att ibland driva sig själva för hårt och riskerar att bränna ut sig vid för hög belastning. Vid stress reagerar de ofta med ilska och frustration. Saker som magsår, halsbränna, inflammationer och eksem eller acne är typiska pitta-obalanser som kan uppstå efter en långvarig förhöjning av pitta dosha.

Kapha – jord och vatten

Bär på jordens och vattnets kvaliteter: 

Stabil, tung, långsam, seg, fuktig, oljig, kall, regelbunden, tät, flytande, mjuk och slät.
Kapha-personer har ofta lite större och grövre kroppsbyggnad. På grund av en långsammare ämnesomsättning än vad vata och pitta har går kapha-personer lättare upp i vikt och samlar ofta på sig vätska som ett resultat av brist på cirkulation. De rör sig långsamt och tar gott om tid på sig för att tänka igenom saker och fatta beslut. De är varma och omtänksamma individer med fötterna på jorden och stress påverkar inte deras humör särskilt. Vid förhöjning av kapha dosha (en så kallad kapha-obalans) tar dock långsamheten över och de blir stillasittande och passiva, ibland även apatiska eller deprimerade. Typiska tecken på kapha-obalans är trötthet, tyngdkänsla i kroppen, förstoppning, svullna ben och fötter (ansamling av vätska), förskylningar, astma och slembildning. 

Obalanser enligt ayurveda

Alla de tre doshorna finns representerade i oss människor, de påverkar inte bara hur vi ser ut och hur vi är som personer, de tar också hand om vissa kroppsliga funktioner. 

Vata dosha står till exempel för transport, cirkulation, eliminering, and-ning och sinnets rörelser, medan pitta dosha sköter om huden, synen, styr matsmältningen samt övriga delar av ämnesomsättningen. Kapha dosha, med sin tyngd och fukt, är bland annat kopplad till immunförsvaret och är den sammanhållande kraften mellan kroppens olika organ och delar. Kapha kontrollerar även vätskebalansen och smörjningen av leder, tarmar och magsäck. 

Allt påverkar oss

Den unika konstellationen av de tre doshorna hos varje människa är som ett fingeravtryck – det finns inte två exakt likadana uppsättningar. Detta ”fingeravtryck” är också vårt balanstillstånd, det vill säga vi mår som bäst när förhållandet mellan vata, pitta och kapha befinner sig i samma läge som den kombination vi föddes med. Ayurveda menar alltså att möjligheterna för hälsa bildas när doshorna behåller de nivåer, och de förhållanden till varandra, som vi skapades med – detta är detsamma som ”balans”. 

Om till exempel vata dosha av någon anledning växer sig större än sitt normalläge kallas detta för en obalans i vata som i sin tur gör att vatas egenskaper (snabb, oregelbunden, torr, kall, lätt) präglar kroppen och sinnet hos personen som bär på obalansen. 

Inom ayurveda är det inte ovanligt eller konstigt att doshorna ökar eller minskar i mängd, det är snarare så att doshorna befinner sig i en ständig förändring eftersom de påverkas av allt som finns omkring oss. De fem elementens natur är att skifta fram och tillbaka i dominans mellan varandra. Elden kan torka ut vatten, men vid tillräckligt stora vattenmängder dukar elden under och släcks. Luften kan förstärka elden och även skapa mer torrhet och lätthet i en fuktig, tung jordklump. 

Vi tar det igen – det finns ingenting som inte påverkar oss. 

Om vi till exempel utsätter oss för ett torrt, kallt och blåsigt väder, det vill säga ett klimat med samma egenskaper som vata, leder det till att vata dosha byggs upp i storlek och tar ut svängarna lite mer än normalt. Det kan visa sig som torr hy, bräckliga naglar, frusna händer och fötter, splittrade tankar och oregelbunden mens eller blodsockernivå. 

Andra saker som gör att vata växer till sig är oregelbundenhet i form av mat- och sovrutiner, arbete, träning med mera. Överdriven träning eller rörelse ökar också vata, samt kall och lätt mat. Dessutom är för mycket stimulering generellt något en vata-person bör ta de lugnt med, till exempel kaffe, alkohol, socker eller mental stimulering som datorarbete, TV-spel och actionfilmer. 

För pitta dosha är det framför allt värme som skapar en förhöjning. Varma klimat, för mycket solande mitt på dagen, för mycket starka och varma kryd-dor som till exempel: vitlök, ingefära, salt, cayennepeppar, svartpeppar och chili kan alla ge ett överskott av hetta i kroppen och en pitta-obalans är skapad. Även saker som prestation, ambition och konkurrens tenderar att höja pitta dosha. Pitta växer dessutom av syrliga smaker i mat så som till exempel tranbär, vinäger, citron, grapefrukt, sur yoghurt, senap, tomater och rädisor. 

Kapha ökar av bland annat för mycket fukt och rå kyla, för mycket tung, söt mat och ett allt för stillasittande liv. Exempel på söt och tung mat är mjölkprodukter och vete, rött kött (animaliskt protein generellt), oljor, söta frukter och gräddiga efterätter. Att gå och småäta tenderar också att öka kapha som mår bäst av 2–3 regelbundna måltider per dag, ofta med en frukost som är lite lättare. Att röra på sig är också en viktig del för kapha-personer som vill bibehålla balans, detta stimulerar cirkulation och förbränning samt ger kroppens utrensningssystem en skjuts på vägen. 

Lagom är bäst

Den gyllene regeln för balansering inom ayurveda är enkel att förstå. När en dosha ökar i mängd balanseras den genom att vi på något sätt tillför dess motsats. 

För vata betyder det till exempel att vi tillför olja, i maten eller på kroppen, oljan motverkar torrheten. Det handlar även om att tillföra värme på olika sätt eftersom vata är kall, eller att skapa regelbundenhet och rutiner som tar udden av vatas oregelbundenhet. Även ökad ”stabilitet” kan vara ett sätt att lugna en överdimensionerad vata, till exempel genom att äta grundande mat som inte är allt för lätt och luftig. 

Balanserande för vata:

Undvik alltför kall, torr och lätt mat som till exempel råkost, knäckebröd, riskakor, bönor, kål och torkad frukt. Välj istället mat som är tillagad och varm samt lite oljigare och mer grundande i sin karaktär. Några exempel på grundande livsmedel är: avokado, ghee, sötpotatis, rotselleri, potatis, fullkornsvete, ris, dinkel, havre, nötsmör, ekologiskt smör, grädde, fet yoghurt och oljor av olika slag. 

Regelbundenhet i måltider är viktigt för alla tre doshorna, men kanske framför allt för vata som genom sin egen oregelbundenhet tenderar att ”glömma bort” att äta. 

Bra kryddor för vata: Kardemumma, fänkål, muskotnöt, basilika, kanel, koriander, spiskummin, ingefära, havssalt och gurkmeja.

Balanserande för pitta: 

Dra ner på sur och syrabildande mat, friterad och stekt mat. 

Undvik starka kryddor mitt på dagen när pitta är som mest dominant. Dra helst ner på starka kryddor överhuvudtaget, använd hellre mynta, dill, koriander, spiskummin och fänkål. Begränsa intaget av framför allt kött, ägg, alkohol och salt samt öka intaget av vegetarisk mat. Välj söt frukt framför sur. Varma klimat kan vara kämpigt för pitta-personer, sola försiktig och se till att fylla på med kall vätska! 

Bra kryddor för pitta: Koriander, dill, mynta, saffran, vanilj, fänkål, kardemumma, spiskummin och gurkmeja.

Balanserande livsmedel för kapha: 

Aubergine, blomkål, broccoli, sallad, groddar, lök, morot, paprika, potatis, rädisor, rödbetor, sparris, spenat, svamp, vitkål, ärtor, aprikos, granatäpple, päron, tranbär, äpple, torkad frukt, bovete, hirs, korn, majs, råg, sojamjölk, kyckling, räkor. Alla sorters bönor (särskilt mungbönor), honung (ej upp-värmd), solrosfrön, pumpafrön, alla kryddor, särskilt ingefära. 

Kapha ska försöka undvika tunga måltider och istället välja det ”lätta”, därför fungerar de mesta av grönsaker och frukt bra för kapha. 

Kryddstark mat är värmande och uppiggande för en kapha. Använd därför gärna olika kryddor till maten. Några specifika bra kryddor för kapha är till exempel bockhornsklöver, ingefära, svartpeppar, cayennepeppar, senapsfrön, anisfrön och chili. 

Doshorna och våra fyra årstider

En av de saker som sägs ha störst påverkan på doshorna är klimatet och vädret. 

Det ayurvediska synsättet är att en dosha ackumuleras i människans olika system under en årstid för att sedan utlösas i den kommande. Under till exempel vintern i Skandinavien är vata dominant och framträdande under december och januari. Mot slutet av januari och februari börjar även kapha att växa till sig och lagras i kroppen. När sedan våren kommer tenderar detta kapha-överskott att blomma ut, i form av överskottsslem, förkylningar, svullna bihålor, stagnation och tyngdkänsla i kropp och sinne. 

Beroende på var vi befinner oss på jordklotet kommer behovet för balansering att skifta. En person med höga mängder av både vata och pitta kan behöva koncentrera sig på att sköta om vata när han eller hon befinner sig i ett av jordens svalare länder, medans pitta dosha ställer till problem för samma person så fort han eller hon åker till ett tropiskt klimat. 

Vi behöver därför studera naturens mönster där vi bor och lära oss om årstidernas kännetecken för att på bästa sätt kunna göra de val som stöttar vårt ursprung. 

Det perfekta hos var och en

Varje dosha har sina styrkor och sina svagheter. Vata, pitta och kapha bär alla på fantastiska kvaliteter som blir synliga när balans infinner sig. Det är inte meningen att vi alla ska vara likadana utan snarare att vi genom balansering av vår konstitution låter det individuella och personliga blomstra på bästa sätt. Vi kommer till vår fulla rätt – med allt vad det innebär av kreativitet, inspiration, uppfinningsrikedom, logik, ledarskap, aktivitet, omvårdnad, empati och stabilitet.